För oss som älskar motorsporten finns det få saker som slår känslan av ett riktigt vinterrally. Ljudet av dubbdäck mot isiga vägar, snöyran bakom bilarna och den där unika atmosfären som bara finns i de djupa skogarna. Svenska Rallyt, eller Rally Sweden som det heter internationellt, är mer än bara en tävling; det är en institution, en folkfest och en vital del av vårt svenska motorsportarv. Från dess blygsamma start som ett sommaräventyr till dagens status som en ikonisk VM-deltävling har resan varit lång, dramatisk och fylld av oförglömliga ögonblick. Följ med mig när vi dyker ner i historien och återupplever några av höjdpunkterna från ett av världens mest älskade rallyn.
Från midnattssol till vintermörker Rallyts födelse
Allt började sommaren 1950. Inspirerad av det legendariska Monte Carlo-rallyt, kläckte bilhandlaren och motorsportentusiasten Ernst Nilsson idén om ett svenskt långdistansrally för att främja turismen i Sverige, likt hur Monte Carlo lockade besökare till Monaco. Resultatet blev KAK Midnattssolsrallyt, ett namn som väcker nostalgi hos många av oss äldre entusiaster. Det var tänkt som ’en snabb färd med bil under tävlingsformer… med tyngdpunkten lagd på det turistmässiga’, som det så vackert hette. Premiäråret startade deltagarna från olika platser som Falsterbo, Göteborg och Stockholm, för att sedan mötas upp och fortsätta den långa resan norrut mot målet i Kiruna. Det var en annan tid, en annan typ av rally, kört på vanliga vägar med tidskontroller och specialprov som backtävlingar i Sälen och accelerations- och bromsprov i Kiruna. Per-Fredrik Cederbaum skrev in sig som den allra första segraren i sin BMW 327/328. För den som vill fördjupa sig i denna tidiga era finns mycket att läsa om i Midnattssolsrallyts officiella historik.
Under de följande åren utvecklades Midnattssolsrallyt stadigt. Antalet startplatser utökades (Oslo tillkom 1955), specialsträckorna blev fler och fick fantasifulla namn som ’De 365 backarnas väg’. Rallyt fick till och med medial uppmärksamhet när radiolegenden Lennart Hyland agerade kartläsare åt Gunnar Olsson 1953 och rapporterade direkt från tävlingen. Svenska märken som Volvo och SAAB började göra sig gällande, med Gunnar Anderssons seger i en PV 444 1958 som en tidig höjdpunkt, hyllad med rubriken ”Välkörd Volvo Vann Våra Värsta Vägars Vackra Rally”. Samtidigt dominerade Greta Molander damklassen med sex segrar. Även om midnattssolen ibland uteblev när rutten ändrades (som 1956 då Polcirkeln inte passerades), fortsatte rallyt att vara ett sommarevenemang fram till 1964. Det året blev speciellt då Tom Trana lyckades med konststycket att vinna både det sista Midnattssolsrallyt på sommaren och det allra första vinterrallyt som skulle följa, och även säkrade EM-titeln samma år. Det var också året då rallyt fick VM-status för nationslag, vilket Sverige vann.
Svenska Rallyt föds och blir en VM-klassiker
Övergången till vinter
År 1965 markerade en vändpunkt. Beslutet att flytta tävlingen till vintern och byta namn till Svenska Rallyt var avgörande. Detta gav rallyt dess unika identitet som VM-seriens enda renodlade vintertävling på snö och is – en position man behållit sedan dess. De första två åren utgick rallyt från Örebro, men 1967 flyttade man till Karlstad och de värmländska skogarna, i jakten på mer snösäkra förhållanden – ett motiv som skulle återkomma långt senare. Det var här, bland tallar och granar, som rallyt verkligen fann sin själ och blev den klassiker vi känner idag. Tom Trana, i sin Volvo PV 544, tog som sagt hem den första vintersegern, och snart skulle nya svenska hjältar kliva fram på scenen.
WRC-starten och tidig svensk dominans
När Rally-VM (WRC) officiellt startade 1973, som en serie för konstruktörer, var Svenska Rallyt självklart med från början, tillsammans med andra klassiker som Monte Carlo och Finska Rallyt. Redan första året visade Stig Blomqvist och SAAB var skåpet skulle stå genom att ta hem segern. Svensk dominans var ett faktum under många år, och namn som Björn Waldegård, som tog sin första av fem segrar redan 1968 och blev historisk som den allra första officiella världsmästaren för förare 1979 (i både Ford och Mercedes), och Stig Blomqvist, med sina rekordnoterade sju segrar, är för evigt inskrivna i rallyts historia. Vem minns inte den interna Saab-fajten 1976 mellan Per Eklund och Blomqvist, där Eklund till slut drog det längsta strået efter att båda nästan fått sparken inför sista sträckan? Det var tider det! Dock drabbades även Svenska Rallyt av motgångar; 1974 ställdes det in på grund av oljekrisen, och 2009 kördes det i Norge som ett engångsexperiment.
Teknisk revolution och hårdnande konkurrens
Grupp B-eran och fyrhjulsdriftens intåg
1980-talet förde med sig en revolution inom rallysporten: fyrhjulsdriften och de mytomspunna Grupp B-bilarna. Årtiondet inleddes visserligen med en helsvensk prispall 1980 (Anders Kulläng, Stig Blomqvist, Björn Waldegård), men 1981 bröts den obrutna svenska segersviten sedan vinterrallyts start. Finlands Hannu Mikkola vann i en Audi Quattro och visade vägen för fyrhjulsdriftens kommande totala dominans. Det var en ny era, och även om Stig Blomqvist lyckades vinna igen 1982 efter en dramatisk incident där Audi-kollegorna Mikkola och Michèle Mouton kolliderade, och sedermera tog VM-titeln 1984 i en Audi Sport Quattro, blev konkurrensen allt hårdare. Grupp B-åren var spektakulära med bilar som Peugeot 205 Turbo 16, som Ari Vatanen segrade med 1985. Det var en tid av otrolig fart och, tyvärr, även allvarliga olyckor som till slut ledde till att Grupp B förbjöds efter 1986.
Efter Grupp B Nya utmaningar och minnesvärda ögonblick
Efter Grupp B fortsatte fyrhjulsdriften att dominera, nu med tekniskt avancerade Grupp A-bilar från märken som Lancia, Toyota, Mitsubishi och Subaru i täten. Svenska framgångar blev mer sporadiska, även om vi fick se imponerande prestationer. En minnesvärd händelse från 1988 var när norrmannen Lars-Erik Thorp stod för en osannolik upphämtning. Att klättra från 13:e till 3:e plats sent i ett VM-rally kräver exceptionell körning över flera sträckor och visar på den höga konkurrensnivån. 1990 blev ett mörkt år då rallyt tvingades ställas in för första och hittills enda gången på grund av vädret – en extremt mild vinter gjorde de isiga vägarna till lervälling och omöjliggjorde tävlingen. En annan, mer kontroversiell, händelse inträffade 1995 när Tommi Mäkinen fick en stallorder från Mitsubishi att sakta ner för att låta teamkollegan Kenneth Eriksson vinna. Eriksson tog dock en helt oomtvistad och populär seger 1997 i en Subaru, vilket än idag, 2025, är den senaste svenska segern i Svenska Rallyt. Samma år, 1997, skapades en ikonisk plats när Colin McRae hoppade så långt och högt på Vargåsen-sträckan att krönet omedelbart döptes till ’Colin’s Crest’ – ett namn som lever kvar än idag.
Modernisering publikfester och flytten norrut
Internationell dominans och publikens rally
Under 2000-talet blev den internationella prägeln ännu tydligare. År 2004 skrev Sébastien Loeb historia som den förste icke-nordiske föraren att vinna Svenska Rallyt, ett tydligt tecken på att den tidigare nästan totala nordiska dominansen var bruten. Visst fick vi nordbor jubla när Petter Solberg vann 2005 och när Jari-Matti Latvala blev den yngste vinnaren någonsin 2008, men den globala konkurrensen var nu ett obestridligt faktum. Samtidigt började arrangörerna fokusera allt mer på publikupplevelsen. Colin’s Crest blev en etablerad publikmagnet och en förebild för hela WRC, med tusentals fans som vallfärdade för att se bilarna flyga. Andra publikområden och arenor, som Färjestadstravet och Torsby Service Park, utvecklades för att göra rallyt mer tillgängligt och till en riktig folkfest för hela familjen, precis som det ska vara!
Säkrad framtid i Umeå
2010-talet såg nya team och förare dominera, med Volkswagen och Sébastien Ogier i spetsen under en framgångsrik period. Vädret fortsatte att vara en återkommande utmaning, och milda vintrar som 2016 satte arrangörerna på stora prov för att kunna genomföra tävlingen. År 2020 firade rallyt sitt 70-årsjubileum, precis innan Covid-19-pandemin lamslog världen. Elfyn Evans blev då den förste britten att vinna, och samtidigt den siste segraren under Värmlandsepoken. Efter att 2021 års rally tvingats ställas in på grund av pandemin, togs det modiga och framåtblickande beslutet att flytta hela evenemanget norrut till Umeå och Västerbotten från och med 2022. Huvudsyftet var att säkra snötillgången för framtiden och därmed inleda ett nytt kapitel i rallyts långa och händelserika historia. Flytten har visat sig lyckad, med nya utmanande sträckor och en ny central arena, Red Barn Arena, som snabbt blivit en publikfavorit och lockade över tiotusen åskådare redan 2023.
Svenska hjältar och oförglömliga ögonblick
Svenska Rallyts historia är tätt sammanvävd med svenska förarframgångar. Vi har redan nämnt giganterna Björn Waldegård och Stig Blomqvist, vars VM-titlar (1979 resp. 1984) och många segrar i Svenska Rallyt är legendariska. Men vi får inte glömma andra hjältar som format rallyt. Erik Carlsson ’på taket’, med sin karaktäristiska körstil och tidiga Saab-framgångar i internationella rallyn, var en ikon som satte Sverige på rallykartan. Per Eklund, med sin seger 1976 och långa karriär, och Kenneth Eriksson – den senaste svenske vinnaren 1997 – har gett oss otaliga spännande ögonblick. En speciell plats i mångas hjärtan har Thomas ’Rådis’ Rådström från Vännäs. Hans seger 1994 i en Toyota Celica GT4 är en klassiker, och det var fantastiskt att se honom hyllas och köra igen under 30-årsjubileet 2024 i Umeå. Vi ska heller inte glömma pionjärer som Ewy Rosqvist-von Korff, som dominerade damklassen i Midnattssolsrallyt fyra år i rad och vann Argentinas VM-rally 1962, en historia väl värd att läsa mer om hos till exempel Populär Historia. Alla dessa förare, och många fler, är en del av det stolta svenska bilsportarvet, som be bevaras för framtiden genom initiativ från bland annat Svenska Bilsportförbundet.
Mer än bara ett rally – en svensk folkfest
Det som gör Svenska Rallyt så speciellt är inte bara tävlingen i sig, utan hela atmosfären runtomkring. Det är en folkfest som lockar hundratusentals besökare ut i skogarna, oavsett väder. Att stå där vid en specialsträcka, känna vibrationerna i marken när bilarna dundrar förbi, se snöröken och höra motorljudet eka mellan träden – det är en upplevelse som är svår att beskriva med ord. Gemenskapen bland oss fans är också unik. Man delar en grillplats, en termos kaffe och en brinnande passion för sporten. Med flytten till Umeå har nya samlingsplatser som Red Barn Arena och den centrala serviceparken blivit viktiga punkter där man kan komma nära teamen, se bilarna på nära håll och känna pulsen från motorsportens absoluta världselit. Rally Sweden är verkligen en höjdpunkt på året för alla oss motorsportälskare.
Arvet lever vidare i Västerbottens skogar
Från Midnattssolsrallyts dammiga grusvägar på 50-talet till dagens högteknologiska WRC-bilar på isiga specialsträckor i Västerbotten – Svenska Rallyt har ständigt utvecklats och anpassat sig. Det har överlevt oljekriser, mildvintrar, pandemier och regeländringar, och står idag starkare än någonsin som en av kronjuvelerna i rally-VM. Flytten norrut till Umeå var ett nödvändigt och modigt steg för att säkra rallyts framtid och bevara dess unika vinterkaraktär för kommande generationer. Även om vi kanske saknar några av de klassiska Värmlandssträckorna, har de nya utmaningarna i Umeåtrakten visat sig vara minst lika spektakulära och krävande för världens bästa förare. Svenska Rallyt är inte bara en tillbakablick på en stolt historia fylld av magiska ögonblick, utan ett levande bevis på att passionen för rally brinner starkt i Sverige. Arvet från pionjärer som Cederbaum och Nilsson, legender som Waldegård, Blomqvist och Carlsson ’på taket’, och alla de tusentals funktionärer och fans som gjort rallyt till vad det är, lever vidare. Och jag är övertygad om att vi har många fler fantastiska rallyminnen att se fram emot i de västerbottniska skogarna under kommande år.